av mark samt vatten sasom befinner si legal. Planen talar ifall hur sa saso tillat samt icke tillats goras inom planomradet, vilken format bruten bebyggelse sam business man tillat bygga sam hurdan saken da amna kolla ut.
Kommunen beslutar forsavit detaljplaner
Det befinner sig endast kommunen som kan klubba att ta fram och tro ett detaljplan. Det ha kallas stav det kommunala planmonopolet. Det ar dessutom kommunen saso ansvarar stav tolkningen utav do angaende detaljplanerna.
Detaljplanens innanmate
En detaljplan visas som ett distinkt block villig ett plankarta. I plankartan beskriver man med linjer, symboler och bestammelser underbe som far eller icke tillat goras. Plankartan befinner si det handling i detaljplanen sasom ar juridiskt forpliktande.
At detaljplanekartan hor nago planbeskrivning, saso forklarar avsikt, varudeklaration och genomforande fran planen. Alltemellanat ingar ocks andra handlingar saso exempelvis illustrationskarta, som enklare visar hurdan bebyggelsen kan dyka upp att utformas, alternativ en miljokonsekvensbeskrivning (MKB), sasom redovisar vilken miljopaverkan ett planerad verksamhet kan inkludera. Som grun at detaljplanen tas ofta olika slags utredningar fram, till exempel en trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk utredning.
Uppdragsgivare
Nago detaljplan anger forgott vem sasom amna finnas till malsagand och ansvara stav saken da allmanna platsmarken, till exempe gator sam parker. Darefter den nya ide- sam bygglagen kom 2011 kan det existera nago alternativ manga huvudman for allmanna platser. Kommunen befinner si vanligtvis huvudman stav allmanna platser andock aven enskilda fastighetsagare alternativt samfallighetsforeningar kan existera malsagand. Om kommunen ar malsagand innebar planen nagon riktig – sam tillika nago plikt – att fixa in land som ar planerad stav allmanna platser. Huvudmannaskap inneba en skyldighet att placera inom disciplin samt underhalla dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Var detaljplan inneha nagon genomforandetid villi atminstone 5 ar sam maximum 15 ar a att den age vunnit repparera ork. Mirakel genomforandetiden finns ett garanterad sann att konstruera i enlighet med planen. Efter att genomforandetiden har gatt ut fortsatter planen att rora skada kommunen kan gottgora, korrigera alternativt upphava planen. Det normala ar att planer fortsatter att galla atskilliga ar postum det att genomforandetiden vandrat ut. Do aldsta omedelbart avseende detaljplanerna i Falkenberg ar a 1934. Genomforandetiden kan man studer villi plankartan.
Underben far herre reglera inom detaljplanen?
Inom flat- samt bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan vara tvungen innehalla och vilka den tillats innehalla. Vissa regleringar saso markanvandning sam genomforandetid, plikt foreligga tillsammans. Ovrigt, saso bestammelser ifall till exempel desig sam plats fran byggnader och markens hojdlage, tillats forekomma med. Alla planbestammelser tvingas tillverka hjal i flygplan- sam bygglagen.
Planbestammelser skal finnas till tydliga odla att det fardigt framgar baksida av underben saso inryms i skilda bestammelser. De kan formuleras gallande olika taktik, exempelvis uttryckas sasom krav, bann, begransningar eller kriterium. Darfor att det skall bliva tydligt och hanterbart ges planbestammelsen ett term villi plankartan saso visar var saken dar galler.
Ino flat- samt bygglagen finns det villkor villig att karl i somliga kollapsa ska juster utvecklingen med detaljplan (PBL 4 kap 1-4§). Kravet gallande att anlagga nagon detaljplan erhall forgott bred storre exploateringar och mena kungen att konsumera jordens underlag- heta unga brunettkvinnor och vattenomraden stav bebyggelse sam byggnadsverk. Men det ar flertal skild faktorer saso avgor om en detaljplan behovs fore byggnadsnamnden kan formedla bygglov. Det inneha att producera tillsammans bade saken dar art utav ombildning sasom skall infalla och forhallandena ino omgivningen. Men det befinner si kommunen som avgor nar och vart nagon detaljplan skall goras.
Syftet med detaljplanelaggning
Syftet tillsammans planlaggning befinner sig att reglera sam faststalla ett adekvat bruk it mark- och vattenomraden postum svarighet inom planprocessen. Genom de planbestammelser saso anges inom detaljplanen blir anvandningen it jordyta- samt vattenomraden forpliktande.
Det kommunala ansvaret sam planmonopolet
Kommunen ager forpliktels att planlagga anvandningen fran mark samt vattenomraden. Det befinner si flygplan- samt Bygglagen sasom lagger denna handhavande gallande kommunen samt sasom skanker kommunen sjalvbestammanderatt kvar planlaggningen. Kommunen kan saga nej till att bega nago detaljplan och det beslutet gar inte att overklaga. Det ha kallas pro det kommunala planmonopolet. Det ar endast bred varnandet it somliga riksintressen sam i fragor ifall valbefinnande samt forvissning som staten, i form av lansstyrelsen, ager e overinseende samt kan betvivla kommunens beslut.
Beslutande it planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar om presumtion itu oversiktsplaner och allmant likasa detaljplaner. Vissa mindre och enklare detaljplaner kan likval antas itu kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner sig enar att de blott omfattar e mindre mangd fastigheter och att dom ick befinner si bruten officiellt hobb.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette tidigare stadsplaner alternativt byggnadsplaner (avhangig gallande forsavit kommunen varje malsagand alternativt icke). Aven do planer sasom upprattats sasom stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Spann varend detaljplanelaggning inneha allmanhet och berorda, foruto lansstyrelsen sam andra myndigheter sam kommunala instanser, potential att uttala sig kvar planforslaget under samrads- eller granskningsskedet. Syftet ar dels att forbattra beslutsunderlaget via att ackumulera in saken dar kompetens sam dom asikte som finns inom det aktuella omradet, dels att bidraga intressenter insyn i forslaget och tillfalle att paverka det.
Flygplan- samt bygglagen
Det befinner sig ide- sam Bygglagen (PBL) sasom vasentlige styr verksamheten run flygplan- och byggverksamheten. Lagen ar indelad i avsnitt sasom reglerar skilda verksamheter. I Lagen finns bestammelser forsavitt planering bruten land sam divateoxi samt om bebyggelse. Bestammelserna syftar at att med hansyn itu saken dar enskilda manniskans oberoend gynna nagon samhallsutveckling tillsamman jamlika sam goda sociala levnadsforhallanden forut manniskorna i dagens b sam forut nastkommande generationer. Lagen beskriver vilka krav karl skal stalla bred lag it bebyggelse med mera, respektive vilka ansprak gallande design karl skall placera, och bestar av bestammelser for saval detaljplanering sasom sta oversiktsplanering.
Jamn- och bygglagen kom 1987 samt fornyades 2011. Fore dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet med byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsammans stadsplan och byggnadsplan vilka karl forutsatte skulle komma hur sa sasom uttryckts ino saken dar oversiktliga generalplanen. Aldre planer saso stadsplaner, byggnadsplaner samt avstyckningsplaner galler idag saso detaljplaner. Dessa aldre planer har ick langre e genomforandetid.
