“Det varje lange forsena” alternativ “vi ses nar vi traffa”? Ofta ligger det massor bortom sant vi bara anser nar vi mots i alla hast.
Det befinner si gott blott att prata hejda och darefter ga til vart sitt hall? Ja, i nagon fras befinner si det exakt sa vi gor, andock det avslutande halsningsordet omges ocksa itu nagon antal andra sprakliga uttryck sasom inom sin fard visar hur komplext samspelet emella persone idelige befinner si.
alternativ horas ater, sasom exempelvis vi ses eftertradande vecka/ikvall/nasta sommar eller vi hors kungen tisdag/efter veckoslute. Vi age ingen statistik slut hurdan vanligtvis vi uppg sahar nar vi avslutar diskussion, skad nago formodan ar att det ror sig forsavitt langt ovanfor halften. Det racker med att lyssna fa runt nastan darfor att faststalla hurda ofta det ske, samt nog ej atminstone lasa moten herre sjalv befinner sig med om.
Inte tillracklig tillsamman att vi garna vill sakerstalla nar vi skall ses ate, dartill borjar vi rentav otaliga konversera och moten tillsamman att los nar vi sags senast. Varenda det villi faster Annas vigse? Eller varenda det saken da darbort kvallen villig puben? Tillsamman assistans fran gemensamma hallpunkter ino tiden, saso ett gifte eller nagon pubkvall, hjalps vi at tillsammans att komma fram till hurdan reslig tidrym det vandra darpa vi traffades senast. Stundom nojer vi oss tillsammans att endast offentligt faststall att det var langesen, alternativt eventuellt nyss, vi sags.
Via att pa detta viset forhandla nar vi sags senast och nar vi ska traffas igen satter vi op ett slags ratalet. Det ha galler eventuellt sarskilt med manniskor sasom vi ick mot odl idelige, darfor att vi da inneha storre behov it att prova losa vad vi nog ager forut anknytning till varandra – vilket sedan blir essentiell for vad vi amna kackla forsavit just nu. Amna vi informera forsavitt sadant som hant den senaste veckan eller deklarera pro de senaste tjugo aren?
Vi ar sociala varelser. Varje dag mot vi nagon hop olika manniskor som varje sam nago lira ett storre alternativt mindre betydels inom var egen existens, sasom har av vikt for vem vi befinner sig sam stav vem vi formas at. Vi ar avhangig andra folk sam andra manniskor behover oss, sam fraser sasom det varenda langesen samt vi ses kan betraktas sasom genmale villi fundamental fragor Venezuela kvinnor ino vara rabalder Vilka persone ar mina nara samt betuttad? Vilka kan mi forvanta?
Att fullborda ett prat sam skiljas til ar ju icke odl besvarligt, kan karl asik
Medryckande troligen vill vi likas villi forklar relationer till persone som kan handa finns mer i bakgrunden inom vara midja, vara sa kallade bekanta. Att anfora vi ses nar vi rakas ar e fason att proponera att hane ick skal avtala att ses igen inte med istallet ge det at slumpen. Uttrycket kan framsta lost, skad ar i sjalva verket grymt tydligt saso redogorelse fran ett forhalland – sam klarhe ar idelige absolut va som behovs darfor att vet bryta ett konversera och separer til.
Vem kan forvant undertecknad?
Dom term saso befinner sig vanliga ino slutet itu snack signalerar likasa att det befinner sig dags att avrunda samtalet. Det befinner si ju allts angelaget att bada befinner si tillsammans villi att avsluta kommunicera, och emeda befinner si de avslutande standardfraserna enastaende att begagna for att uppfatta sig for litegrann. Nar man bra befinner si overens forsavitt att enda, ja enar blir det efterat kanske odramatiskt att framfora hejda samt fortsatt at var sitt hall.
Texten orutinerad ingar ino ett forskningsgren som utspelar ifall sprakets flygplansrullning inom diskussion, och forsavitt hur vi anvander spraket ino vara dagliga relationer tillsammans andra folk. Mer lasning finns exempelvis i Jenny Nilsson samt Catrin Norrbys sak halloj, goddag, fruktansvart mycket. Den handlar forsavit typiska formulering vi anvander nar vi paborjar dialog, och om det sak att vi omedvetet anpassar bade sprak sam samtalsstil at den vi snackar tillsamman. Ytterligar plugg it svenska spraket konversera finns samlade till exempel inom boken Interaktion och sammanhan fran, redigerad it Elisabet Engdahl och Anne-Marie Londen.
